Makes me wonder..

Nu har jag mått bra i ett par dagar och haft det ganska lugnt.. Jag försöker att ta en dag i taget och inte tänka så mycket på att jag ska vara borta så länge som jag ska..
Men det är svårt.. Jag vet att Malin förstår mig nr jag säger att det är svårt, för hon har sagt till mig att den värsta känslan som finns är när man saknar någon så att det gör ont i hela kroppen! Och det gör jag.. Jag känner det varje minut, varje sekund av varje dag.. Och det gör det svårt!

Men jag ska bita ihop, försöka njuta och hoppas att det här året går över fort!